Stort stöd för medicinsk forskning och implementering av precisionshälsa

86 procent tycker att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa. Det är ett av resultaten från Forska!Sveriges årliga opinionsundersökning.

Forska!Sverige genomför årligen en opinionsundersökning av allmänhetens syn på medicinsk forskning och vård i Sverige. Delar från undersökningen, som genomförts av Kantar Sifo, har presenterats tidigare. Nu släpper vi de kvarvarande resultaten och därmed 2023 års opinionsundersökning i sin helhet. Där framgår bland annat att:

• 86 procent av allmänheten tycker att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa. De viktigaste anledningarna: för att utveckla ny diagnostik och behandling, förbättra hälso- och sjukvårdssystemet, för att skapa bättre hälsa samt ekonomisk tillväxt och jobb.
• För varje krona som används till sjukvård går idag samtidigt mindre än 2 öre till medicinsk forskning för hälsa. 79 procent av allmänheten tycker att det är ett bra förslag att öka investeringarna i medicinsk forskning till 4 öre per vårdkrona.
• 65 procent av Sveriges befolkning anser att Sveriges politiker bör investera i och aktivt arbeta för införande av precisionshälsa i rutinvården. Endast 7 procent säger nej. 
• Nära 90 procent av allmänheten är positiv till att dela sin hälsodata för forskning och hälsofrämjande syften om det finns möjlighet att göra det på ett anonymt och integritetssäkert sätt.

Hälso- och sjukvården genomgår just nu ett stort skifte, från standardiserade behandlingar och diagnostik till mer individanpassad vård. Det kallas precisionsmedicin och har många fördelar för patienterna så som effektivare behandlingar, färre vårdskador och ökad överlevnad. I exempelvis Danmark, Frankrike, Norge och Storbritannien har regeringarna fokuserade satsningar på detta sedan flera år tillbaka. Det behöver också Sverige, som i nuläget ligger efter.

–  Nästa år ämnar regeringen lägga fram inriktningen för politiken de kommande åren när det gäller forskning och innovation. Vi föreslår att den inkluderar ett nationellt 10-årsprogram för forskning och implementering av precisionsmedicin, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Allmänhetens stora stöd för medicinsk forskning har legat stabilt sen Forska!Sverige började med de årliga undersökningarna 2012. Men det reflekterades inte i förra mandatperiodens prioriteringar. SCB-statistik visar att de statliga investeringarna i medicinsk forskning inte ens ökade med en procent (jämfört med 27 procent för övrig forskning) mellan 2018 och 2022. Det täcker varken kostnadsökningar eller inflation, vilket försämrar förutsättningarna att bedriva konkurrenskraftig forskning.

–  De statliga investeringarna i medicin och hälsa har hamnat markant på efterkälken. Medicinsk forskning för hälsa är en förutsättning för att möta utmaningarna i vården, men också för att behålla välstånd och stärka konkurrenskraften. Det behövs nu en rejäl förstärkning av forskningsområdet för att kompensera den miss som gjordes tidigare mandatperiod, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Ta del av Forska!Sveriges opinionsundersökning, utförd av Kantar Sifo

Läs debattartikel där delar av resultatet presenterades: Trots väljarstöd har investeringarna i medicinsk forskning minskat 

Läs Forska!Sveriges inspel till forsknings- och innovationspropositionen.

Ta del av Lägesrapporten år 2023 med statistik som Forska!Sverige sammanställer årligen om bland annat anslag till medicinsk forskning och utveckling, kliniska prövningar och utgifter för hälso- och sjukvård

Läs rapporten med 10 åtgärdsförslag från Forska!Sveriges medlemsförening Agenda för hälsa och välstånd