Ny valenkät: Riksdagspartier är överens om forskningens betydelse – men investeringsviljan motsvarar inte ambitionerna

Riksdagspartierna är överens om den stora betydelsen av medicinsk forskning för hälsa, välstånd och kvalitetsdriven vård. Samtidigt motsvarar inte investeringsviljan den betydelse som partierna anser att området har. Det är några av resultaten i Forska!Sveriges nya valenkät, och stiftelsen efterlyser konkreta satsningar från nästa regering.

I en ny valenkät har Forska!Sverige undersökt riksdagspartiernas ambitioner för medicinsk forskning och utveckling, företagande samt kvalitetsdriven vård. Resultatet visar att samtliga anser att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa. De viktigaste skälen som anges är bättre hälsa för befolkningen, utveckling av nya behandlingar och diagnostik, ett starkare hälso- och sjukvårdssystem, stärkt beredskap samt ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen.

–  Detta stämmer väl överens med väljarnas uppfattning. Enligt en ny opinionsundersökning anser 89 procent att det är viktigt, eller mycket viktigt, att Sverige är en världsledande nation vad gäller medicinsk forskning för hälsa, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Valenkäten visar bland annat att det finns ett brett stöd för att:

• staten ska ta ett större ansvar för grundläggande forskningsinfrastruktur så att forskningsmedel kan gå direkt till forskning
• hälso- och sjukvården samt lärosätena ska få riktlinjer och tydligare uppdrag som inkluderar omställning till krisläge, utbildningar i krishantering samt fredad utbildnings- och forskningstid
• stärka möjligheterna till kliniska studier som en del i att säkra tidig tillgång till nya läkemedel och medicintekniska produkter
• skärpa kontrollen och sanktionerna mot organiserad brottslighet inom välfärds- och läkemedelssektorn

–  Samtidigt som väljare och politiker är eniga om den medicinska forskningens betydelse så har frågan inte prioriterats tillräckligt högt av de två senaste regeringarna. Den statliga finansieringen av medicinsk forskning ökade med mindre än en procent mellan 2018 och 2022, jämfört med 27 procent för övrig civil forskning. Med inflationen inräknad innebär det en faktisk minskning. Finansieringen har ökat sedan dess, men inte kommit ifatt det som tappats, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

I valenkäten svarar enbart 5 av 8 partier att de vill kompensera för den tidigare urholkningen av statliga medel som används för forskning inom medicin och hälsovetenskap. För varje krona som används till sjukvård i Sverige idag, investerar staten parallellt 1,33 öre i medicinsk forskning och utveckling. Det är en nedgång från över två öre per vårdkrona 2010. Enbart hälften av partierna instämmer i Forska!Sveriges förslag att på sikt öka investeringsnivån till fyra öre per vårdkrona.

–  Det är oroande att investeringsviljan inte verkar motsvara den betydelse som riksdagspartierna och befolkningen anser att området har. För att patienter ska få tillgång till en kvalitetsdriven vård, för att Sverige ska behålla och utveckla kompetens och för att skapa arbetstillfällen, behöver nästa regering göra medicinsk forskning för hälsa till en högre nationell prioritet, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

---------------------

Läs Forska!Sveriges valenkät till riksdagspartierna

Se Forska!Sveriges opinionsundersökning, utförd av Verian via Sifo-panelen, till allmänheten

Läs en debattartikel i Aftonbladet där delar av resultatet presenterades

Se Forska!Sveriges tidigare opinionsundersökningar

Se resultatet av valenkäten till riksdagspartier inför valet 2022