Ny statistik: politiker och väljare är överens om forskningens betydelse – ändå minskar anslagen

Väljare och politiker är överens om att Sverige ska vara en världsledande medicinsk forskningsnation, enligt tre nya undersökningar som presenteras idag. Ändå minskar de statliga investeringarna i förhållande till BNP. Stiftelsen Forska!Sverige uppmanar kommande regering att prioritera satsningar på medborgarnas hälsa och överlämnar idag ett valmanifest till riksdagspartierna.

De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och uppgick år 2020 till 573 miljarder kronor. Enligt en Sifo-undersökning som presenterades i december år 2021 anser 73 procent av väljarna att den medicinska forskningen är en dela av lösningen på de stigande hälso- och sjukvårdskostnaderna. 5 av 7 partier instämmer, enligt en ny valenkät som Forska!Sverige presenterar idag.

–  Enligt en ny Sifo-undersökning anser 89 procent av väljarna att det är viktigt att Sverige är en världsledande medicinsk forskningsnation. Motsvarande siffra hos riksdagskandidaterna är 99 procent och samtliga partier instämmer. Ändå minskar de statliga investeringarna i medicinsk forskning och hälsovetenskap förhållande till BNP, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.  

År 2020 uppgick de statliga budgetanslagen för forskning och utveckling inom medicin och hälsovetenskap till 1,6 öre per vårdkrona. Det motsvarade 0,18 procent av BNP. Baserat på SCB:s statistik ser vi att anslagen minskade till 0,17 procent av BNP 2021 och beräknas minska till 0,16 procent 2022.

–  Det är oroväckande att politikerna inte prioriterar investeringar i medicinsk forskning högre. Detta trots en pandemi som lett till förödande effekter för väljarnas hälsa och landets ekonomi, och där lösningen var helt beroende av medicinsk forskning, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Idag överlämnar Stiftelsen Forska!Sverige därför ett valmanifest till riksdagspartierna med uppmaningen att vidta åtgärder för att stärka medicinsk forskning och prioritera medborgarnas hälsa.Tre exempel:

1. Öka de statliga investeringarna. I valenkäten anger 6 av 7 partier att de vill prioritera medicinsk forskning för hälsa i statsbudgeten. Vi anser att investeringarna bör öka till att motsvara 4 öre per vårdkrona. Förslaget stöds av 81 procent av väljarna, men enbart av 4 av 7 partier och 40 procent av riksdagskandidaterna.
2. Satsa på hälso- och sjukvårdssystemet. Idag utvecklas nya produkter och metoder världen över som förväntas bli väsentligt mer effektiva än dagens behandlingar och tekniker, inte minst tack vare precisionshälsa. Sveriges sjukvårdsystem bör ha större utrymme för hälsa, forskning bör vara en integrerad del av vården och kunniga, engagerade patienter bör ses som en betydelsefull tillgång.
3. Möjliggör delning av hälsodata. Vi uppmanar partierna att utveckla en nationell handlingsplan för integritetssäker lagring, insamling, delning och användning av hälso- och vårddata, samt avsätta långsiktiga resurser för utförandet av planen. Enligt den nya Sifo-undersökningen anger 87 procent av väljarna att de skulle säga ja till att dela sin hälsodata om det fanns möjlighet att göra det anonymt och integritetssäkert. Samtliga partier och 79 procent av riksdagskandidaterna anger att de vill prioritera åtgärder som gör det möjligt.

–  Sverige står inför fortsatt stora hälsoutmaningar. För att bemöta dessa uppmanar vi partierna att prioritera satsningar på medicinsk forskning och utveckling, och därmed befolkningens hälsa och landets välstånd, säger Anna Nilsson Vindefjärd. 

Läs Forska!Sveriges valmanifest

Läs Forska!Sveriges valenkät till partierna

Läs Forska!Sveriges valenkät till riksdagskandidaterna

Läs Forska!Sveriges opinionsundersökning, utförd av Sifo, till väljarna

Läs en debattartikel i Altinget där delar av resultatet presenterades

Se Forska!Sveriges tidigare opinionsundersökningar, utförda av Sifo