Ny rapport granskar regeringens arbete för att stärka medicinsk forskning, företagande och kvalitetsdriven vård

Vad har regeringen gjort under mandatperioden för att stärka medicinsk forskning, företagande och kvalitetsdriven vård – och vad bör kommande regering prioritera? Det har stiftelsen Forska!Sverige och medlemsorganisationerna i tankesmedjan ”Agenda för hälsa och välstånd” granskat i en ny rapport som presenteras idag.

Organisationerna bakom rapporten representerar akademi, vård, näringsliv, patienter, professioner, myndigheter, civilsamhälle och regioner.

–  Tankesmedjans medlemmar arbetar för att Sverige ska vara en världsledande kunskapsnation, erbjuda kvalitetsdriven vård och ha företag som bidrar till att patienter får tillgång till nya framsteg. I syfte att stärka förutsättningarna för dessa verksamheter lämnade vi tio konkreta åtgärdsförslag till regeringen 2023, och nu har vi följt upp regeringens arbete, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.

Rapporten visar att regeringen tagit flera viktiga initiativ under mandatperioden. Bland annat har det etablerats en ny struktur för kliniska prövningar genom Swetrial. Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att etablera en nationell samordningsstruktur för en jämlik implementering av precisionshälsa samt inlett ett omfattande arbete med ett nationellt system för insamling, delning och användning av hälsodata. 

Samtidigt visar rapporten att ytterligare åtgärder behövs inom flera områden. Exempelvis är statlig forskningsfinansiering avgörande för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ställning som kunskapsnation. Organisationerna bakom rapporten oroas därför över att andelen av statsbudgeten som går till forskning och utveckling enligt preliminära siffror för 2026 är de lägsta sedan 2008.  

–  Det är positivt att regeringen ökat de statliga satsningarna på forskning och utveckling, men Sveriges investeringar som andel av BNP ligger fortfarande efter jämförbara länder. Vad gäller medicinsk forskning så ökade den statliga finansieringen med mindre än en procent mellan 2018 och 2022, vilket med inflationen inräknad innebär en faktisk minskning. Trots att regeringen under sin mandatperiod nu ökat investeringarna krävs betydligt större satsningar för att vi ska kunna hävda oss i den internationella konkurrensen, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Rapporten visar även att det bland annat återstår arbete för att säkerställa tillgången till hälsodata för forskning och för att snabbare omsätta innovationer i patientnytta. Införandet av nya behandlingar och innovationer bromsas dessutom av regelverk, budgetsystem och långa tillståndsprocesser som begränsar regionernas handlingsutrymme.

–  Regeringen har tagit många viktiga initiativ, men mer krävs. Dels kvarstår arbete med flera åtgärder, dels har nya utmaningar tillkommit som försvårar för medicinsk forskning och utveckling samt kvalitetsdriven vård. Vi ser fram emot konstruktiva samtal med kommande regering om hur arbetet för ökad hälsa och välstånd i Sverige kan fortsätta och förstärkas, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

------------------

Läs Granskning 2022–2026

Ta del av en sammanfattning av rapporten

Läs en debattartikel i Altinget där delar av rapporten presenteras

Läs Granskningsrapport 2022–2024

Se rapporten Agenda för hälsa och välstånd 2023 med fyra målområden och 10 specifika åtgärdsförslag

Se rapporten Implementera mera! Vad krävs för att stärka utveckling och användning av ny teknik i syfte att förbättra prevention, diagnostik och behandling?

Se rapporten Hälsodata – till er tjänst! Tre krafttag för att omsätta hälsodata till patientnytta

Läs mer om arbetet i tankesmedjan ”Agenda för hälsa och välstånd” samt dess medlemmar