Ny Lägesrapport: Sverige tappar mark inom forskningsinvesteringar och läkemedelstillgång

Sverige tappar mark inom forskningsinvesteringar och patienters tillgång till nya läkemedel har försämrats. Det framgår tydligt i Forska!Sveriges Lägesrapport 2026 som presenteras idag. Inför den nya mandatperioden efterlyser stiftelsen ökade investeringar i medicinsk forskning och utveckling, samt bättre förutsättningar för patienter att dra nytta av framstegen.  

Forska!Sverige sammanställer årligen statistik över investeringar i forskning och utveckling (FoU), med särskilt fokus på medicin och hälsovetenskap. I en internationell jämförelse av 35 länders statliga investeringar i civil FoU som andel av BNP låg Sverige 2024 på plats 13, två placeringar lägre än 2018. Investeringarna beräknas endast öka med 0,3 procent mellan 2025 och 2026 och motsvara 0,68 procent av BNP 2026. Som jämförelse har Finland beslutat att öka den statliga finansieringen av FoU till 1,2 procent av BNP till 2030.  

–  Vi ser en utveckling där andra länder stärker sina investeringar samtidigt som Sverige tappar position. Ska Sverige vara en framstående forskningsnation krävs långsiktiga investeringar som står sig i den internationella konkurrensen. Det är viktigt för själva verksamheten, men också som signal till andra länder om att vi kommer vara en nation att räkna med, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige. 

Under mandatperioden 2018–2022 ökade statens investeringar i medicinsk och hälsovetenskaplig FoU med mindre än en procent, jämfört med 27 procent för övrig civil FoU. Under den senaste mandatperioden var ökningen 8,9 procent, jämfört med 11 procent för övrig civil FoU. I relation till vårdens kostnader har investeringarna minskat från 2 öre per vårdkrona 2010 till 1,33 öre 2024.

Rapporten visar också att patienters tillgång till nya läkemedel har försämrats. Av 168 läkemedel som godkändes av EMA 2021–2024 var 49 procent tillgängliga i Sverige i början av 2026. Det innebär en delad femtondeplats, vilket är fem placeringar lägre än i motsvarande mätning 2023. I Danmark, Norge och Island har gemensamma upphandlingar av kritiska läkemedel genomförts för att stärka leveranssäkerheten.

–  Samtliga riksdagspartier står bakom ett ökat statligt ansvar och konkreta förslag är under beredning. En utdragen regeringsbildning får inte försena det arbetet. Tillsammans med elva företrädare för patienter och vårdprofession uppmanar vi därför till skyndsamt arbete för en mer samordnad läkemedelsförsörjning, säger Anna Nilsson Vindefjärd.  

-----------------------

Ta del av Lägesrapport år 2026

Läs en debattartikel i Altingt där delar av lägesrapporten presenteras

Ta del av tidigare lägesrapporter