Forska!Sverige kommenterar årets Nobelpris i fysik

Nobelpristagare i fysik 2023

Forska!Sverige gratulerar årets Nobelpristagare i fysik, Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier, för deras experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia.

Genom årets tre Nobelpristagare i fysik har mänskligheten fått nya verktyg, som möjliggör att studera elektronernas värld inuti atomer och molekyler. Detta gör att man nu kan skapa extremt korta ljusblixtar, vilket behövs för att urskilja elektronernas snabba förlopp när de förflyttar sig eller ändrar sin energi. Vi pratar nu om tidsskalor av några tiotal attosekunder, som utgör så korta tidsrymder att det går lika många attosekunder på en enda sekund, som sekunder på hela universums ålder.

Med nobelpristagarnas upptäckter kan man studera händelseförlopp i materiens inre och därmed kanske skapa nya material, men potentiellt kan man också tänka sig tillämpningar inom flera olika områden, från elektronik till medicin.

–  Vi vet inte ännu vad årets Nobelpristagares upptäckter möjliggör, men helt klart är att nya stora möjligheter öppnas upp inom flera olika forsknings- och tillämpningsområden, säger Lena Gustafsson, ordförande Forska!Sverige.

En av pristagarna är Anne L’Huillier, fransk-svensk fysiker som kom till Lunds universitet 1992 och där innehar en professur i atomfysik sedan 1997.

– Ett Nobelpris kan inte överskattas i betydelse för forskningsmiljön, för studenterna, för alla samarbetspartners, för universitetet eller för landet. Det är därför fantastiskt för Sverige, Lunds universitet och alla i Anne L’Huilliers närhet när hennes långsiktiga, idoga och excellenta grundforskning, med potentiella tillämpningar inom olika områden, belönas med ett Nobelpris, säger Lena Gustafsson.

--

Pristagarna

Pierre Agostini. Fil.dr 1968 vid Université Aix-Marseille, Frankrike. Professor vid The Ohio State University, Columbus, USA.

Ferenc Krausz, född 1962 (61 år) i Mór, Ungern. Fil.dr 1991 vid Technische Universität Wien, Österrike. Director vid Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching och professor vid Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland.

Anne L’Huillier, född 1958 (65 år) i Paris, Frankrike. Fil.dr 1986 vid Université Pierre et Marie Curie, Paris, Frankrike. Professor vid Lunds universitet, Sverige.

Anne L’Huillier är verksam vid laserfysiskt centrum vid Lunds universitet där hon leder en attofysikgrupp. Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem och 2003 var hennes forskargrupp först med att nå den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder. Anne L’Huillier är också en av forskningsledarna i Wallenbergs centrum för kvantteknologi (WACQT); ett samarbete mellan Chalmers, Lunds universitet, KTH, Stockholmsuniversitet, samt också universiteten i Linköping och Göteborg.

Anne L’Huillier påvisade genom sin forskning en ny effekt av laserljus som samverkar med atomerna i en gas. Hennes arbete lade grunden för att Pierre Agostini och Ferenc Karausz kunde demonstrera att denna effekt kunde användas för att skapa kortare ljuspulser än vad man tidigare trodde ens var möjligt.

För mer information se www.nobelprize.org